Nya EU regler kring offentlig upphandling

Äntligen verkar EU vara på väg mot förändrade regler kring offentlig upphandling.En preliminär uppgörelse om nya EU- direktiv för offentlig upphandling blev klar tidigare i höstas och de slutgiltiga omröstningarna väntas i början av nästa år. Det är inte längre lägsta pris som är det främsta kritieriet. Nu ska kontrakt ges till det "mest ekonomiskt fördelaktiga anbudet." Det innebär att utförare som lagt onaturligt låga anbud och levererar usel kvalitet kan stoppas. Det är också så att kommuner, landsting och statliga myndigheter kan lägga in sociala villkor och ställa miljökrav i upphandlingsunderlagen. I de nya reglerna pekar man särskilt på att medlemsländerna måste se till att byggbranschen följer de miljö-, social- och arbetsrättsliga bestämmelser som gäller på orten. Enligt planerna ska de nya reglerna börja gälla nästa sommar.

EU

När de 27 stats-och regeringscheferna inom EU träffas för överläggningar saknas inte viktiga punkter att diskutera. Över 26 miljoner människor inom EU saknar ett arbete. Ungdomsarbetslösheten är gigantisk i många länder. Hur arbetslösheten ska knäckas borde vara en prioriterad fråga för de europeiska ledarna. Det finns en gemensam linje sedan tidigare att EU-länderna ska investera 6 miljarder euro på en särskild ungdomsgaranti - att unga ska få jobb, praktikplats eller utbildning inom 4 månader från den första arbetslösa dagen. Det är absolut inget fel i en sådan inriktning på en gemensam politik. Det stora problemet är att i EU:s nästa långtidsbudget så föreslås nedskärningar inom områden som forskning och utbildning. Områden som är centrala att satsa på för att inte minst pressa ner ungdomsarbetslösheten. Även frågan om en bankunion ska behandlas. Det hela handlar om hur banker i djupa finansiella bekymmer ska stödjas. Just nu är det svårt att se att det finns någon tydlig gemensam ståndpunkt kring detta. Som socialdemokrat känns det bra att vi har formulerat tydliga mål när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Sverige ska ha den lägsta arbetslösheten i EU och antalet arbetade timmar ska öka i landet. Vi har också presenterat en politik som satsar på skolan, vuxenutbildningen och som har riktade insatser till de ungdomar som hamnat i arbetslöshet. Så bygger vi Sverige starkt för framtiden.

Tillväxt i Europa

Min partivänn Göran Färm har skrivit en mycket intressant och viktig artikel i Svenska Dagbladet. Artikeln handlar om hur Europa och EU långsiktigt ska få fart på ekonomin. Göran beskriver förslaget om europiska projektobligationer. EU-kommissionen har uppskattat investeringsbehoven inom transport-,energi- och IT- sektorn i Europa till 1500 miljarder euro under perioden 2010-2020. EU har arbetat med att utveckla nya innovativa finasiella instrument. Jag tycker tanken på projektobligationer är mycket intressant. Genom obligationerna skulle viktiga infrastrukturprojekt få förbättrade kriditvärderingar som i sin tur underlättar finansieringen av projekten. Göran Färm har förhandlat för parlamentets räkning med ministerrådet kring obligationerna och nu startar en försöksverksamhet under 2012-2013. Göran konstaterar att den borgerliga regeringen inte varit positiv till förslaget. Reinfeldt har sagt att projektobligationer "att med kreativ bokföring skapa pengar som borde finnas tillgängliga på den finansiella marknaden." Göran konstaterar att Reinfeldt har fel. De nödvändiga resurserna finns inte på den finansiella marknaden. Därav tanken på obligationerna. Det är viktigt att Europa kan satsa på långsiktiga infrastrukturprojekt som stärker EU och det europeiska samarbetet och som bidrar till en stabil och hållbar tillväxt!

Aftonbladet

Katrine Kielos har idag en mycket intressant ledare i Aftonbladet. Hon analyserar krisen i Europa och inte minst Tysklands agerande. Att Tyskland och Grekland spelade en kvartfinal i Fotbolls EM var ett pikant inslag i Europas storpolitik. Att kritisera Angela Merkel för att hon jublar åt Tysklands seger är löjligt. Däremot håller jag med Katrine i hennes beskrivning att Merkel och högerns krav på nedskärningar i den grekiska ekonomin inte längre når något resultat. Europa behöver ett samarbete för tillväxt och växande ekonomier. Tack vare utgången i det Franska presidentvalet så har debatten om tillväxtskapande åtgärder i Europa fått ny energi.

EU satsar på infrastruktur

Behovet av infrastrukturinvesteringar vad gäller energi,IT och transporter är stort inom EU. Nu kan GÖran Färm, socialdemokratisk EU parlamentariker redovisa att EU är på gång att starta en pilotverksamhet med projektobligationer för att få in nya ekonomiska resurser till viktiga infrastrukturprojekt. Projektobligationer är tänkt som ett sätt att sänka räntekostnaderna och riskerna med investeringar. Det finns en preliminär överenskommelse mellan parlamentet och ministerrådet ochg förhoppningsvis tas beslut före sommaren. 23 av 27 medlemsländer står bakom detta. Gissa vilken ställning Sverige har tagit. Rätt, Sverige står utanför detta. Den moderatledda regeringen kritiserar förslaget med argument att det handlar om att få fram ekonomiska resurser som redan borde finnas. Men de finns inte! Jag tycker det är ett mycket märkligt agerande av den svenska regeringen. Just nu för man en passiv politik på många områden. Förslag som skulle rusta Sverige starkt för framtiden lyser med sin frånvaro.

EU-kritik mot skattesänkning

EU-kommissionen kritiserar den svenska regeringens planer på ytterligare skattesänkningar. Det är främst tanken på ytterligare ett jobbskatteavdrag och sänkningen av restaurangmomsen som fått EU att reagera. Man menar att Sverige bör undvika finanspolitiska åtgärder som underblåser den nuvarande konjunkturuppgången.
Från EU håll noterar man även den med europeiska mått höga ungdomsarbetslösheten i Sverige. Det verkar faktiskt som om regeringen Reinfeldt har givit upp när det gäller ungdomsarbetslösheten. Socialdemokratiska förslag kring utbildning och sommarjobb är inte av intresse från moderat håll. Vad deras alternativ är för att bekämpa den höga ungdomsarbetslösheten är dock oklart.

Aktuellt i politiken

Nytt nummer av den socialdemokratiska nyhetstidningen Aktuellt i Politiken. Bland mycket läsvärt finns det en mycket intressant artikel av Göran Färm. Han beskriver diskussionen i EU parlamentet kring budgetfrågor. För många av Europas högerregeringar panikbromsar investeringar och lägger tunga besparingskrav på den offentliga sektorn. Det här sprids även till EU. Klyftorna i Europa ökar. Jag tycker det är bra att Färm markerar behovet av att diskutera EU:s roll och vilken politik ska parlamentet stå för. Sysselsättningen behöver ökas i hela Europa. I det socialdemokratiska förslaget har man kallat inriktningen "Social sustainable new deal". Ett alldeles utmärkt grepp.

Internationella frågor

Det blir mer och mer uppenbart att en framgångsrik lokal politik också innebär ett aktivt förhållningssätt till de internationella frågorna. Kommunstyrelsen ägnade eftermiddagen åt att diskutera Linköpings internationella arbete. Min uppfattning är att vi kan bli bättre på att prioritera vad vi ska göra och samordna våra insatser mer. På kvällen tar jag också del av AiP:s senaste nummer som uppmärksammar EU arbetet. Det högerstyrda parlamentet vill inte ha ett toppmöte kring den europeiska jobbkrisen, så det är uppenbart att det spelar roll med vilken styrka socialdemokratin blir representerad i parlamentet.

Bryssel

Kommunstyrelsens ledamöter åker idag på en studieresa till Bryssel. Det är ett digert program som väntar. Vi kommer att bland annat besöka Sveriges ständiga representation och Europaparlementets miljöutskott. I programmet ingår också studiebesök på "the Reneable Energy House" och "Municipal Waste Europe" , så utan tvekan finns det ett miljötema i vårt program.
En reflektion man kan göra är att det blir mer och mer viktigt för den politiska ledningen för en av landets största kommuner att just ha kontakter med Bryssel och god kunskap om den Europiska debatten. Vi är en del av Europa. Det perspektivet fanns inte när jag började med kommunalpolitik i början på 1980-talet.