Moderaterna och infrastrukturen

Almedalsveckan börjar lida mot sitt slut. Fredagen är moderaternas dag och eftersom jag flyger hem i eftermiddag passade jag på att lyssna på moderaternas ekonomiska seminarium. Det är alldeles uppenbart att svensk ekonomi bromsar in. De risker för den svenska ekonomin som Cicilia Hermansson, prognoschef på Swedbank, redovisade var främst; Bolånekrisen i USA, med fallande huspriser, en stigande inflation driven av markant höjda råvarupriser samt en överskattning av arbetsmarknadens positiva effekter. Det sista har jag själv kommenterar på bloggen. Det är bra att arbetslösheten minskar i Sverige och Linköping, men om vi även ser en ökning av kostnaden för det ekonomiska biståndet i Linköping och i andra kommuner blir det kommunsektorn som får en ökad ekonomisk belastning genom regeringens sänkta A-kassor och minskad arbetsmarknadspolitik.
Men det stora bekymmret, som blir så uppenbart när man lyssnar på finansminister Borg är hans syn på infrastrukturinvesteringar. Vi har arbetat hela veckan med Ostlänken och Götalandsbanan. Tyvärr kan jag konstatera att ingenting pekar på att Anders Borg är beredd att släppa till ekonomiska resurser till en sådan järnvägsinvestering. Detta trots att han själv anger reformutrymmet till 20-30 miljarder i kommande budget. Det finns ingen mer lämplig tid att satsa på vår infrastruktur än när ekonomin bromsas in. Om jag uppmanade Paul Lindvall och andra ledande moderater att agera i regionfrågan så är det ännu mer uppenbart att det moderata stödet för ostlänken på lokal och regional nivå blir mer och mer innehållslöst. Allt pekar på att skall ostlänken förverkligas så krävs det en socialdemokratisk regering.