Ekonomin i landstinget

Idag har det varit en utbildningsdag för det nyvalda landstingsfullmäktige. Det var ett naturligt fokus på fullmäktiges roll, styrningen av verksamheten och uppnådda resultat inom hälso- och sjukvården. Det stora problemet med landstingets ekonomi berördes mer marginellt. Nu ska landstingets finansplan debatteras om några veckor så då kommer ekonomifrågorna i centrum. Det som är så märkligt är att man i dokument efter dokument redovisar problembilden med underskottet i vårdverksamheten. Går man tillbaka till bokslutet för 2009 kan man konstatera att underskottet för vårdverksamheten slutade på -142 miljoner kr (budget -19,6 miljoner kr. I texten gör man en genomgång av prognoserna under året och skriver "I helårsbedömningen efter augusti var bedömningen mer realistisk och visade på ett sammantaget resultat på minus 137 miljoner kronor. Mot bakgrund av detta resultat beslutades om olika generella åtgärder för att hejda kostnadsutvecklingen. Exempel på detta är tjänstgöring varannan helg och att anställningar ska godkännas av landstingsdirektören. Detta kommer dock inte att ge full effekt förrän 2010."
Så långt gott och väl. Men vad som inträffar under 2010 är att prognosen pekar på ett underskott på 180 miljoner kronor. Alltså ett försämrat ekonomiskt utfall. Ingen effekt av de beslutade åtgärderna 2009. och så här har det sett ut under flera år. I landstingsdokument beskrivs åtgärder ett år (tex generella besparingar) som ska ge full effekt året efter. Ansvaret vilar tungt på de fyra borgerliga partierna inom landstingspolitiken som tillsammans med Vrinnevilistan som måste presentera dels svar på frågor kring varför effekten uteblivit och dels måste visa varför man avvisar vår socialdemokratiska politik om mer pengar till vården.