Åt fel håll

Flera problem inom hälso- och sjukvården blir tydligt beskrivna i delårsrapport 06 som landstingsstyrelsen behandlade idag. De sjukvårdande enheterna redovisar ett underskott på 249 miljoner kronor. Helårsbedömningen visar just nu på ett underskott på cirka 100 miljoner, men kan tyvärr öka med minst 20 miljoner kronor. Godkänd budget är på 22 miljoner kronor. Trots historiskt stora tillskott under 2013 och en politisk målsättning att skapa ekonomisk balans i vårdverksamheten så är vi nu i samma situation som i början av den här mandatperioden. Den borgerliga landstingsledningen har misslyckats med att nå egna uppställda mål. Kraftiga underskott i vårdverksamheten försämrar möjligheten att kunna ge vård och omsorg av hög kvalitet. Stressen för våra medarbetare ökar och patientsäkerheten hotas. Ett annat problem handlar om tillgängligheten till vårdcentralerna. Under första kvartalet klarade inte 44% av vårdcentralerna de uppställda tillgänglighetsmålen. Tyvärr stiger andelen som inte klarar målen. Detta duger inte, vi måste ha högre ambitioner. Det ska vara enkelt att få kontakt med sin vårdcentral. Alla vårdcentraler måste få ett mandat att själva hitta lokala lösningar som är anpassade efter patienternas behov och önskemål.

Landstingets vårdekonomi

Den borgerliga landstingsledningen måste redovisa vilka åtgärder man tänker vidta för att skapa ekonomisk balans inom vården. Man har svikit sitt vallöfte om oförändrad skatt och i år skulle balans skapas genom ett kraftigt resurstillskott till verksamheten. Men styrningen och ledningen är inte tillräcklig. Just nu går de sjukvårdande enheterna 15 miljoner sämre än motsvarande period förra året. Detta trots resurstillskott. Man medger att kostnadsutvecklingen under årets sex första månaderär högre än vad de ekonomiska förutsättningarna medger. Men inget händer. Det är inte att ta politiskt ansvar för verksamheten och det är inte att ta ansvar för skattebetalarnas pengar. En förutsättning för att få det mesta möjliga av varje skattekrona är faktiskt att de ekonomiska ramarna följs. Vi har en borgerlig landstingsledning som inte orkar ta nödvändiga beslut för att få vårdekonomin i balans.

Budgetdebatt

Så har landstingsfullmäktige debatterat partiernas budgetförslag för 2014. Tyvärr har inte vi Socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet det röststöd som krävs för att få majoritet för vårt budgetförslag. Det är synd att vi inte kan genomföra vår politik, men jag hoppas naturligtvis på ett maktskifte efter valet 2014. Jag blir bekymrad över den passivitet som de styrande borgerliga partierna tillsammans med Vrinnevilistan uppvisar när det gäller vårdekonomin. Strategin att skapa ekonomisk balans i vårdverksamheten genom att tillföra nästan 140 miljoner kronor är på väg att misslyckas. Beslutet att tillföra ekonomiska resurser är bra. Däremot visar flera ekonomiska underlag att underskotten växer. Vi har ett klart sämre resultati år än förra året. Allt pekar på att vi har ett underskott i verksamheten vid årets slut. Företrädarna för den styrande politiska ledningen har inga svar på frågan vilka åtgärder som kommer att vidtas. Istället blir det en debatt om styrmodeller och det räcker inte. Det behövs åtgärder nu och det behövs ett politiskt ansvarstagande som jag inte ser från den moderatledda landstingsledningen.

Magdalena Andersson

Under dagen har jag haft möjlighet att lyssna på Magdalena Andersson som talade inför den socialdemokratiska SKL gruppen. Hon gjorde en bra genomgång av det ekonomiska läget. 2013 är ett tufft år med låg tillväxt och en stigande arbetslöshet. De flesta bedömare menar att världsekonomins utveckling de kommande åren påverkar Sverige positivt. 2015 är prognosen för BNP-tillväxten på 3,0 % att jämföras med årets låga 1,3%. Ett stort bekymmer är arbetslösheten som bitit sig fast på höga nivåer. Den borgerliga politiken med kraftigt sänkta skatter som delvis varit ofinansierade har misslyckats. Arbetslösheten har inte minskat, tvärtom! Vi socialdemokrater har sedan partikongressen i april presenterat många förslag som syftar till att bekämpa arbetslösheten och skapa fler jobb. 90 dagarsgarantin för ungdomarna, satsningen på sommarjobb utveckla en aktiv näringspolitik och utökade platser på vuxenutbildningen är bara några viktiga delar i vår politik. Vi diskuterade också finansieringen av välfärdssektorn. Vi vet att försörjningsbördan stiger nu, det beror på den demokrafiska utvecklingen med bland annat allt fler medborgare över 65 år. Det är ju därför vi också har debatten kring pensionsåldern.Det känns tryggt och bra att vi socialdemokrater har en mycket kompetent kandidat till finansministeruppdraget i Magdalena.

Stora problem med vårdekonomin

Vårt landsting har stora problem med vårdekonomin. Än en gång kommer en rapport som visar att utvecklingen går åt fel håll. Vi har ett sämre resultat de första månaderna i år än förra året. De borgerliga partierna tillsammans med Vrinnevilistan har misslyckats med sin styrning och ledning av verksamheten. Man tycks faktiskt ha givit upp försöken att få balans i ekonomin. Gör man inget nu så pekar utvecklingen åt att 2013 blir ytterligare ett år med underskott, trots att nästan 140 miljoner tillskjuts som extra förstärkning. Den här situation drabbar patienter och våra medarbetare och framför allt hindrar det att landstinget arbetar med de framtidsinriktade frågorna. Det är nödvändigt att den politiska ledningen agerar. Man borde ta fram ett åtgärdspaket som landstingsstyrelsen och HSN behandlar politiskt. Budgeten för 2014 bygger på att verksamheten är i ekonomisk balans. Just nu är vi långt ifrån det målet.

(s) ger besked! Vad gör regeringen?

Det är en bra vårmotion vi Socialdemokrater presenterar. Det är många konkreta förslag som presenteras som syftar till att pressa ner arbetslösheten, inte minst för våra ungdomar. Redan nu och omedelbart kan vi satsa på sommarjobb och utbildningsplatser, tex naturvetenskapligt/tekniskt basår i sommar. Yrkesintroduktionsjobb kan införas nu genom att branschspecifika avtal tecknas. Stöd utgår till arbetsgivare som anställer en ung människa som varit arbetslös sex månader inom ramen för avtalet. Det är också hög tid att skrota Fas 3. Fas 3 har utvecklats till en ändstation på arbetsmarknaden. Enligt arbetsförmedlingen går endast 15% av dem som deltagit i Fas 3 vidare till utbildning eller arbete. Vi Socialdemokrater lämnar tydliga besked hur arbetslösheten ska pressas tillbaka. Nu är det hög tid för den borgerliga regeringen att presentera sin politik och besvara några frågor. Varför ska Sverige ha högre arbetslöshet än jämförbara länder och varför har antalet långtidsarbetlösa nästan tredubblats sedan 2006?

Svensk ekonomi

Det är ett växande problem att den borgerliga regeringens ekonomiska prognoser överskattar den ekonomiska tillväxten och underskattar arbetslösheten. Den borgerliga regeringen använder sig ju av sina prognoser när man formulerar sin ekonomiska politik. Nu har vi en arbetslöshet runt 8% och den höga nivån biter sig fast. Den borgerliga regeringen verkar ha accepterat det som 2006 beskrevs som massarbetslöshet av Fredrik Reinfeldt, trots att vi nu har en högre arbetslöshet. Det räcker inte att producera prognoser som innehåller utsagor om minskad arbetslöshet om verkligheten ser annorlunda ut. Sverige skulle behöva en politik som prioriterar bekämpningen av arbetslösheten och som rustar svensk skola för framtiden. De borgerliga partierna har misslyckats under sina regeringsår på de här områdena och kan faktiskt inte skylla på någon annan.

Räntan

Under onsdagen sammanträder riksbankens direktion för att besluta om styrräntan. Det tycks vara två möjliga beslut som diskuteras bland ekonomerna. Oförändrad nivå eller en sänkning till 0,75%. De som tror att det blir en sänkning hänvisar bland annat till att flera ledamöter i direktionen tydligen ville sänka mer i december än vad som blev beslutat. Nordeas ekonomer tror på en sänkning och motiverar det med Sveriges höga arbetslöshet och en mycket låg inflation. Att sänka räntan är ett klassiskt sätt att expandera ekonomin. Alla vägar som kan bekämpa arbetslösheten i vårt land har mitt stöd. Vi behöver verkligen en kursändring och en politik för full sysselsättning i vårt land.

Ingen inflation

Inflationstakten i Sverige var negativ i november och december. Det betyder att det borde finnas utrymme för riksbanken att sänka räntan ytterligare. I jämförelse med flera europiska länder har vi faktiskt en hög nivå på ränteläget i Sverige. Det kan bromsa ekonomin på ett olyckligt sätt och försvåra en aktiv arbetslöshetsbekämpning.

Arbetslösheten ökar

Ny statistik visar att arbetslösheten i Sverige har en ökningstakt som tyvärr placerar Sverige bland de sämsta länderna i Europa. Den borgerliga regeringen och ansvariga ministrar fortsätter att hänvisa till landets starka ekonomi och att vi har möjligheter att bekämpa arbetslösheten. Men man gör ju faktiskt ingenting! Just nu går över 8 % av befolkningen utan arbete. Detta sker samtidigt som många tecken tyder på att konjunkturen kommer att försämras ytterligare och med det en risk att arbetslösheten fortsätter att öka! I det här läget vore det naturligt att satsa på en aktiv arbetsmarknadspolitik och att höja kompetensnivån genom en kraftfull satsning på utbildning. Men inget av detta sker! Den borgerliga regeringen är passiv och det verkar som om man givit upp. Den nivå som Fredrik Reinfeldt själv kallade massarbetslöshet 2006 har vi tyvärr för länge sedan passerat. Det är dags att agera nu!

Borgs felprognoser

Före julhelgen reviderade finansminister Borg ner de ekonomiska prognoserna för landet. Tyvärr bygger höstbudgeten på dessa utgångspunkter. Att bygga landets budget på överoptimistiska antaganden är inte att ta ansvar för landets utveckling. I en intressant artikel i dagens SVD skriver de två socialdemokratiska EU parlamentarikerna Göran Färm och Olle Ludvigsson om detta. Det är dags att regeringens ekonomiska politik kritiskt granskas. Varslen ökar, människor tvingas ut i arbetslöshet och regeringen sitter passiv, med en retorik om den "robusta ekonomin" som visar sig ha allvarliga skavanker.

Självständig riksbank

Riksbanken har beslutat att man utökar Sveriges valutareserv med 100 miljarder kronor.Med det beslutet uppgår valutareserven till ungefär 400 miljarder kronor. Senast detta hände var 2009. Rent bokföringsmässigt när det gäller statens ekonomi så innebär beslutet att Sveriges statsskuld ökar med cirka 10%. Och det är väl här någonstans man kan börja problematisera riksbankens beslut. Enligt majoriteten i direktionen (två ledamöter har reserverat sig) så är motivet att Sverige ska rusta sig inför en krissituation. Det finns många ekonomiska underlag som visar att Sveriges ekonomi och även våra banker står emot oron väl. Finansministerns brukar ju tala om "robust ekonomi". Det är svårt att hitta argument för riksbankens beslut. Jag tycker det skulle vara bra med en offentligt debatt kring mandatet och direktiven för riksbanken.

Finansplanen

Vi Socialdemokrater har tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet presenterat vår alternativa finansplan för landstinget. Finansplanen är en uppdatering av de övergripande ekonomiska förhållandena samt en redovisning av nu aktuella ekonomiska ramar under perioden 2013-2015. Vi väljer att bygga den här finansplanen på den antagna budgeten, med ett undantag. Vi har 15 miljoner kronor mer i intäkter gällande riktade statsbidrag. Den stora skillanden är att vi har ett starkare ekonomiskt resultat. De borgerliga partierna och Vrinnevilistan väljer att reservera 150 miljoner kronor för vårdens produktionsenheter. Samtidigt har man gett klartecken till ett omfattande analysarbete med en extern bedömning. Att nu, utan att veta resultatet av denna analys reservera 150 miljoner kronor är att skicka en otydlig signal. Med vårt starkare resultat är vi beredda att agera i samband med budgetarbetet under 2013. Då vet vi också resultatet av det nödvändiga arbetet att komma tillrätta med produktionsenheternas ekonomiska underskott. Under en rad år har den nuvarande politiska ledningen misslyckats med att komma tillrätta med obalansen inom vårdekonomin. Nu tvingas man agera, men till priset att man använder skattehöjningens intäktsförstärkning till underskottsteckning. Det är naturligtvis inte någon långsiktig hållbar politik.

Många kurvor pekar åt fel håll.

Trots att den borgerliga regeringen och inte minst finansdepartementet har många "hemmagjorda" lösningar på hur statistik presenteras så går kurvorna åt fel håll. På nationell nivå så ökar varslen inom industrin. Drygt 7300 personer varslades om uppsägning i september. Det är en ökning med 60% på ett år. De lediga jobben blir färre och arbetslösheten ligger kvar på en hög nivå. På regional nivå så går vårdverksamheten med kraftiga underskott. Prognosen är på 189 miljoner i underskott. En situation som hotar patientsäkerheten och som sliter ner våra medarbetare. Den borgerliga landstingsledningen svek sitt eget vallöfte om att inte höja skatten. Skatten höjdes med 65 öre, men med utvecklingen inom den östgötska hälso- och sjukvården finns det en uppenbar risk att skattehöjningen måste användas till att täcka underskott i verksamheten.

Inbromsning av ekonomin

SKL har kommit med sin ekonomiska rapport. Kommuner och Landsting gör kraftiga ekonomiska överskott i år. Däremot menar SKL att det kommer att ske en försämring 2013. Samma budskap fast utifrån ett globalt perspektiv har Internationella Valutafonden som formulerar sig så här i en rapport; "den globala tillväxten har bromsat in och betydande osäkerhet och nedåtrisker kvarstår." Det stora problemet för Sverige är att arbetslösheten bitit sig fast på en hög nivå. Det är uppenbart att den borgerliga regeringen saknar en politik för jobb och sysselsättning. För landstinget i Östergötland är det ett bekymmer att vårdens verksamhet går med kraftiga underskott. Om IMF och SKL har rätt kring den ekonomiska utvecklingen så kommer det tuffa år för den offentliga sektorn i landet. SKL går så långt att de hävdar att regeringen måste höja statsbidragen, annars försämras ekonomin kraftigt för kommuner och landsting. Den ekonomiska obalans vi har inom hälso- och sjukvården i Östergötland hotar naturligtvis verksamhetens långsiktiga kvalitet.

Europas ekonomi

Under veckan ska Europeiska Centralbanken berätta om sin plan för att "rädda euron", en plan som antagligen innehåller någon form av stödköp av krisländernas obligationer. Det här sker samtidigt som vi alla kan läsa om den fördjupade krisen i Spanien. Spanska banker har stora problem och kapital strömmar ur landet. Spanien är Europas femte största ekonomi! Jag hoppas verkligen att EU:s företrädare kan enas om åtgärder som stabiliserar läget. En nyckel till framgång tror jag dock är att EU arbetar mer aktivt med åtgärder som kan öka investeringarna och bekämpa en ökad arbetslöshet. Att tvinga enskilda länder till ekonomiska åtgärder som förstärker en ekonomisk nedåtgående spiral är ingen långsiktig lösning.

Vårdekonomin

Den borgerliga landstingsledningen och Vrinnevilistan med Marie Morell(m) och Lasse Pettersson (vl)i spetsen tar inte sitt politiska ansvar. På dagens sammanträde med landstingsstyrelsen krävde en samlad politisk opposition att de nödvändiga åtgärdsplaner som måste arbetas fram för att nå ekonomisk balans i vårdverksamheten ska behandlas och antas av landstingsstyrelsen. Den politiska ledningen röstade av oförklaring anledning ner vårt förslag med siffrorna 9-8. Vårdverksamheten går med kraftiga underskott. Det är framförallt ett par centrum med sjukhusverksamhet som står för merparten av underskottet. För mig är det en självklarhet att en politisk ledning som vill ta ansvar agerar och inte passivt tittar på och i bästa fall skjuter hårt arbetande tjänstemän framför sig. Vi kan redan nu konstatera att 2012 är ett förlorat år vad gäller vårdekonomin. Då ska alla veta att redan under våren när delårsrapporten 03 behandlades ville vi socialdemokrater tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet agera. Hade den borgerliga ledningen och Vrinnevilistan valt att lyssna på oss då är jag faktiskt övertygad om att utvecklingen nu i augusti sett annorlunda ut. Det är landstingets hårt arbetande medarbetare och alla patienter som betalar priset för denna passiva och misslyckade politik!

Ekonomiskt utrymme

Jag tycker det är bra att den borgerliga regeringen nu tycks göra en annan bedömning kring den svenska ekonomin och reformutrymmet. Det finns tydligen 23 miljarder nästa år till reformer och den nivån ökar till 27 miljarder valåret 2014. Jag hoppas att vi får se satsningar på den svenska infrastrukturen. Det är absolut nödvändigt för svensk konkurranskraft att järnvägsnätet rustas upp. Det stora problemet för den borgerliga regeringen är att man gett upp kampen mot den höga arbetslösheten. 7,5 procent går utan arbete samtidigt som många företag har svårt att rekrytera. De borgerliga partierna har ingen politik för detta.

Höstens första möten

Så är vi igång på allvar. Idag har samordningsberedningen inom landstingsstyrelsen träffats och vi har haft presidiemöte i styrelsen. De delårsrapporter som nu presenteras visar att vårdverksamheten i Östergötland fortsätter att gå med kraftiga underskott. Det är ungefär samma nivåer som förra året. Det är tyvärr anmärkningsvärt därför att det tillåtna underskottet i år är nästan halverat i jämförelse med 2011 års budget. Det är så trist att konstatera den passivitet som den borgerliga ledningen tillsammans med Vrinnevilistan uppvisar när det gäller dessa ekonomiska frågor. I princip upprepar man samma text " att samtal ska föras med de delar av verksamheten som går med ekonomiska underskott". Det har man nu skrivit i sex års tid och verksamheten fortsätter att gå med kraftiga underskott. Vårdverksamheten har under dessa år med borgerlig ledning gått med mer än 800 miljoner i underskott. det är en gigantisk stor summa. Det är patienter och landstingets medarbetare som får betala priset för denna misslyckade politik.

Regeringens ekonomiska politik

Den nya ekonomiska prognosen för 2013 som den moderata finansministern lämnade igår möts av kritik från flera ekonomer. Borg menar att BNP tillväxten kommer att bli 3% nästa år. Claes Måhlén, chefstrateg på Handelsbanken har följande kommentar: "Borgs prognos framstår kanske lite mer som en förhoppning än det mest sannolika utfallet. Inte heller Robert Bergqvist på SEB får ihop Borgs ekvation. SEB spår 0,9 i tillväxt 2013. Riksbanken presenterade sin prognos för nästa år och lägger sig på 1,7 % i BNP tillväxt. Om detta inte var nog för regeringen så ökar nu den internationella kritiken av den förda svenska ekonomiska politiken. Det är den internationella valutafonden,IMF, som pekar ut Sverige som ett av de länder som spär på obalanserna i världsekonomin. Vi är många som menar att regeringen borde föra en mer expansiv politik genom att satsa på att bekämpa arbetslösheten och göra kraftiga satsningar på infrastrukturen.