Moderat skattepolitik

Vår egen socialdemokratiska tidning "Aktuellt i politiken" har i senaste numret en artikel från arbetet i riksdagens skatteutskott. Det blir faktiskt en rolig läsning att samma vecka som Borg och Reinfeldt gör sin stora sväng i skattepolitiken med besked om att det inte finns utrymme för skattesänkningar de kommande åren och sparpaket presenterades så träffades utskottet för att behandla mängder av motioner från enskilda moderata riksdagsledamöter. 16 olika förslag till skattesänkningar fanns med i dessa motioner! Vi hittar krav på avdrag för konstinköp, sänkt inkomstskatt och avskaffande av värnskatten. De här kraven behandlas alltså av skatteutskottet samma vecka som den moderata finansministern presenterar förslaget att sänka studiebidragsdelen för studenterna. Den moderata skattepolitiken hänger inte ihop längre.

Misslyckad borgerlig politik

Idag kom det borgerliga sparpaketet på 9 miljarder kronor. På några veckor har regeringen ändrat ekonomisk bedömning. I december 2013 kämpade samma regeringen för att sänka skatten med ytterligare 15 miljarder kronor. Det är ingen seriös ekonomisk politik som ligger bakom dessa tvära kast. Istället är det en desperat regeringens kortsiktiga politiska bedömningar vi beskådar. Riktigt illa är det att landets studenter ska betala regeringens tidigare skattesänkningar med sänkt bidrag på 300 kr. Hur kan regeringen låta unga studenter belåna sig för att stoppa igen hålen i ekonomin som den moderatledda regeringen skapat. Jag har i tidigare blogginlägg påpekat Anders Borgs reviderade ekonomiska prognoser. Det finns inte längre någon trovärdighet i Borgs bedömningar att det vänder och att allt ska vara återställt till 2018.

Aftonbladet

Läs gärna dagens ledare i Aftonbladet. Det är Karin Pettersson som levererar en tydlig och genomtänkt kritik riktad mot Anders Borg och den borgerliga regeringens förda ekonomiska politik. Det är en kritik jag delar. Regeringens politik hänger inte längre ihop. Det är alldeles uppenbart att ytterligare jobbskatteavdrag inte påverkar sysselsättningen. Så här skriver hon: "Bland ekonomer finns det i dag knappast någon som anser att ytterligare jobbskatteavdrag är det bästa sättet för att skapa fler jobb. Istället borde Sverige satsa på utbildningssystemet, på infrastrukturen och bostadsbyggande..." Verkligheten har blivit moderaternas värsta fiende. Vi behöver satsa på vår gemensamma välfärd inte minst på skola, vård och omsorg. Då behövs en stabil och ansvarsfull finansiering över tid. Något som inte den moderatledda regeringen mäktar med, då de prioriterar helt andra saker.

Självständig riksbank

Riksbanken har beslutat att man utökar Sveriges valutareserv med 100 miljarder kronor.Med det beslutet uppgår valutareserven till ungefär 400 miljarder kronor. Senast detta hände var 2009. Rent bokföringsmässigt när det gäller statens ekonomi så innebär beslutet att Sveriges statsskuld ökar med cirka 10%. Och det är väl här någonstans man kan börja problematisera riksbankens beslut. Enligt majoriteten i direktionen (två ledamöter har reserverat sig) så är motivet att Sverige ska rusta sig inför en krissituation. Det finns många ekonomiska underlag som visar att Sveriges ekonomi och även våra banker står emot oron väl. Finansministerns brukar ju tala om "robust ekonomi". Det är svårt att hitta argument för riksbankens beslut. Jag tycker det skulle vara bra med en offentligt debatt kring mandatet och direktiven för riksbanken.

Svensk ekonomi

Det är inte många bedömare som har en sådan optimistisk syn på svensk ekonomi som regeringen. För några dagar sedan presenterade Svenskt Näringsliv sin prognos och den har lägre tillväxt och högre arbetslöshet än bedömningen från den borgerliga regeringen. Stefan Fölster kommenterar detta så här:"Finansdepartementet sticker ut väldigt, även jämfört med andra prognosmakare. De drar stora växlar på återhämtning medan vi räknar med nya turbulenser." Det är naturligtvis en risk den borgerliga regeringen tar med att bygga sin budget på en positiv ekonomisk prognos, som de alltså är tämligen ensamma om. Regeringen riskerar att ha ställt ut ett antal löften som de kommer att få svårt att finansiera.

(s) presenterar sin politik!

Vi socialdemokrater har presenterat vår alternativa budgetmotion "Kunskap och arbete bygger Sverige". I motionen sätter vi jobben i centrum. Vi har en hög arbetslöshet i Sverige och en regering som misslyckats med sin sysselsättningspolitik. Det behövs en ny inriktning på politiken och jag tycker det är mycket tillfredställande att vi Socialdemokrater är beredda att satsa på forskning och en ny innovationsstrategi. Markeringen kring infrastrukturåtgärder - vår motion innehåller satsningar inte minst på järnvägen- är mycket viktig. Tanken på en riskkapitalfond är mycket central för att få vårt näringsliv att växa. Den stora strategiska satsningen finns dock på kunskapsutveckling och riktade åtgärder för att bryta ungdomsarbetslösheten. Jag gillar tanken på traineeanställningar. Under (s) styret i Linköpings kommun så satsade vi på en lokal variant av detta, med stor framgång! Nu har vi presenterat en tydlig inriktning på politiken! Vad gör den borgerliga regeringen för att minska arbetslösheten i landet?

Riksbanken

Riksbanken sänkte inte räntan. Vi har en självständig riksbank som just avgör räntenivån i landet. Det stora problemet är dock att den borgerliga regeringen i sin vårbudget gör antaganden om sänkt reproränta. Lite förenklat kan man säga att regeringen förväntade sig att riksbanken genom sin penningpolitik skulle stimulera jobben och ekonomin. Nu blev det inte så. Konsekvensen blir att vanliga hushåll genom ränteläget och alla arbetslösa får betala priset för regeringens uteblivna ekonomiska politik. Kritiken mot den passiva hållning som finansminister Borg slagit in på växer i styrka.

Tunn vårbudget

Idag presenterade den borgerliga regeringen sin vårbudget. En tunn sak! Det är inte bara vi socialdemokrater som är tveksamma till innehållet. Chefsekonomen på Swedbank Cecilia Hermansson sa i en kommentar "Jag tycker att regeringen skulle ha satsat något mer vad gäller infrastruktur och arbetsmarknad." Om regeringen själv gör analysen att Sverige har problem med matchningen på arbetsmarknaden är det mycket märkligt att inga åtgärder presenteras för att lösa situationen. Kommentarerna handlar också om regeringens prognoser för arbetslösheten, som bedöms som väl optimistiska. Den moderata finansministern Anders Borg har en tillväxtprognos på endast 0,4% i år, men tror att tillväxten ska öka till 3,3% nästa år. Flera fristående ekonomer menar att Borg skapar en förvirring med sina prognoser. Bland annat pekar SEB:s Robert Bergqvist på detta och konstaterar att ska tillväxten nå regeringens prognos innebär det att hushållen i vårt land kommer att konsumera mycket mer än vad man gjort de senaste åren. Det går inte riktigt ihop med den fortsatta osäkerheten i Europa.
Det är alldeles uppenbart att regeringen saknar en politik för att bekämpa den höga arbetslösheten vi har i landet och skapa förutsättningarna för en näringslivspolitik som får våra företag att växa.

Läs Aftonbladets intervju med Magdalena Andersson!

Jag hoppas att Anette Holmqvists intervju med Magdalena Andersson i Aftonbladet får stor spridning och många läsare. Jag är övertygad om att Magdalena kommer att bli en utmärkt ekonomiskpolitisk talesperson för socialdemokraterna. I artikeln ger Magdalena tydliga svar på skillnaden mellan borgerlig politik och socialdemokratisk. Vi ska tydliggöra den nödvändiga satsningen på utbildning och kompetens. Regeringen Reinfeldt vill inte diskutera den höga arbetslösheten i landet, samtidigt som tillväxten hotas av arbetskraftbrist. Det är liksom dubbelfel av regeringen!

Europasamarbete

Tiden håller på att rinna ut för Grekland. Nya lån måste till annars hotar en kollaps av ekonomin. Nu måste länderna en gång för alla visa att tankarna på europeiskt samarbete är någonting mer än bara fraser i högtidstal. Visst ska krav ställas på den Grekiska staten på åtgärder som bidrar till långsiktig ekonomisk stabilitet, men ansvar måste också tas för den globala ekonomin. Faller de skuldtyngda länderna i Europa så drabbas hela världsekonomin.
På lokal och regional nivå bygger så mycket av våra ekonomiska förutsättningar på att situationen i Europa stabiliseras. Förstärks istället krisen så har vi en helt annorlunda situation inför 2013 års budgetarbete.

Tillväxten obefintlig i EU

Tillväxttakten faller inom hela EU. Totalt räknar EU i sin höstprognos på blygsamma 0,5 procent i ökningstakt nästa år. SKL:s prognos för Sverige ligger på 1,8 procent. Bäst går det för de baltiska länderna och Polen på runt 2,5%.
Sämst utveckling har länder som Portugal och Grekland där utvecklingen är negativ och bedöms till cirka - 3 procent.
EU:s ekonomikommissionär Olli Rehn talar om den sista varningsklockan och menar att hotet finns kring en kraftig ekonomisk tillbakagång.
Den här ekonomiska utvecklingen slår naturligtvis mot den offentliga sektorn i Sverige. En hög arbetslöshet, som vi har i Sverige, ger mindre skatteintäkter till kommuner och landsting. Det ska bli intressant och höra hur Vrinnevilistan och de borgerliga partierna tänker möta den här utvecklingen i landstinget i Östergötland. De har inte lyckats skapa ekonomisk balans i vården och nu ökar problemen.

Aktuellt i Politiken

I nr 35 av AIP (19 september)så finns det en mycket intressant intervju med Carl Bennet. Han är bland annat huvudägare och ordförande för det medicinsktekniska företaget Getinge. Han har kloka synpunkter på den passiva borgerliga budgeten. Bennet vill öka satsningen på infrastruktur, branschprogram och forskning. En sådan satsning skulle naturligtvis stärka Sveriges långsiktiga konkurrenskraft betydligt mer än sänkt restaurangmoms. Med tanke på de kommentarer som kommer från moderat håll om återhållsamhet och beredskap att möta krisen så blir det mer och mer ofattbart att Borg väljer att lägga fem miljarder på sänkt restaurangmoms. Den borgerliga regeringen har misslyckats med att minska utanförskapet i landet. Nu ökar kommunernas kostnader för det ekonomiska biståndet. Bidragsberoendet ökar istället för att minska!

Svensk ekonomi

Finansminister Borg(m) har varit på ett extrainkallat möte med riksdagens finansutskott och redovisat regeringens syn på den svenska ekonomin. Efter mötet tydliggjorde Reinfeldt och Borg att regeringen inte kommer att genomföra ett antal vallöften, bland annat det femte jobbskatteavdraget. Motivet är osäkerheten i den svenska ekonomin. Mer och mer får man känslan av att den här situationen passar regeringen väldigt väl. Man kan svika ett vallöfte med hänvisning till oro på finansmarknaden. De nio bilder som Borg visade på finansutskottet är offentliga och jag har läst dem ikväll.I mångt och mycket presenterade Borg sådant som är känt Att USA och ett antal europeiska länder har ett allvarligt statsfinansiellt läge kan knappast vara en nyhet för Anders Borg. Jag tycker det är ett växande problem att regeringen talar om försämrat ekonomiskt läge för Sverige, men visar få fakta rent siffermässigt på en sådan utveckling.I ett läge där faktiskt USA samlade ihop sig politiskt, Grekiska parlamentet röstade för sparpaket och Frankrike och Tysklands högsta politiska ledning samarbetar kring åtgärder som ska stärka EU så måste nog Borg bli mer tydlig över vad som har hänt. Det är ju faktiskt bara några veckor sedan regeringen själva sa att Sverige står starkt i den globala ekonomiska utvecklingen. Men Regeringen kommer tydligen att revidera ner tillväxtprognosen för 2012. Återstår att se med hur mycket" Just nu bidrar Borg själv med att skapa ryckighet i de ekonomiska bedömningarna. En del uttalanden den senaste tiden är illa underbyggda!

Borgerlig passivitet

Den borgerliga budgeten innehåller för få satsningar på nya jobb. Vi socialdemokrater kritiserar den borgerliga regeringen för passivitet när det gäller att bekämpa arbetslösheten. Men det är inte bara från oss kritik kommer. Även bankekonomer från Swedbank och Nordea formulerar intressant kritik.
Kritiken tar fasta på att finansministern gör en för optimistisk bedömning av konjunkturuppgången. Ekonomerna menar att bristen på åtgärder mot den höga arbetslösheten riskerar att permanenta på en historiskt hög nivå.

Tydligt besked från (s)

I en mycket viktig artikel på DN debatt, undertecknad av Mona Sahlin och Thomas Östros, ger vi socialdemokrater tydliga besked. Att bekämpa arbetslösheten blir en viktig del i den ekonomiska politiken. Alldeles för många människor går utan sysselsättning i Sverige. Vi sätter upp ett mål att långtidsarbetslösheten ska minskas med 90 000 personer. Tydliga och raka besked från oss.
Läs hela artikeln här: http://www.dn.se/debatt/de-langtidsarbetslosa-ska-minska-med-90-000-personer-1.1151680

Folkbladet har tagit ett bra grepp under sommaren . Under den fyndiga rubriken "två starka och ett svagt" har ett antal debattörer och förtroendevalda fått formulera sina argument för sin politik och visat på motståndarens svagaste argument. Idag så publicerade Folkbladet mitt bidrag. Jag lyfte fram vår landstingspolitik och pekade på behovet av resursförstärkning till den Östgötska sjukvården. Personalen kan inte springa fortare. Vår målsättning är att Landstinget ska utvecklas till ett föredöme som arbetsgivare. En av de första åtgärderna vi kommer att vidta vid ett majoritetsskifte är att återinföra rätten till olika arbetstidsmodeller.
Den borgerliga majoriteten har misslyckats med styrning och ledning av landstinget. Ekonomiska underskott pressar verksamheten och medarbetarna och drabbar patienterna.
Läs hela inlägget här: http://www.folkbladet.se/opinion/kronikor/artikel.aspx?articleid=5311162

socialdemokraternas ekonomiska seminarium

Under tisdagen genomförde vi socialdemokrater ett välbesökt ekonomiskt seminarium. Det var faktiskt med ett sådant ekonomiskt seminarium som all seminarieverksamhet under Almedalsveckan startade för mer än 40 år sedan. Thomas Östros presenterade med stor tydlighet vår ekonomiska politik. En politik som syftar till att skapa förutsättningar för tillväxt och ökad sysselsättning En fråga som kommer att debatteras under resten av valrörelsen är den borgerliga regeringens förslag att införa en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring. Inte minst förslaget att den ska finansieras med differentierade a-kasseavgifter är anmärkningsvärt. Med andra ord vill regeringen införa höjda skatter på att börja arbeta och straffbeskattning för de med höga avgifter.

Under mandatperioden har närmare en halv miljon människor trängts ut ur a-kassan genom högre avgifter, hårdare kvalifikationsregler och sänkt ersättning.
Nu ska regeringen tvinga människor att vara med i försäkringen - trots att många inte kommer att ha rätt till ersättning. Samtidigt ska låginkomsttagarna betala den högsta a-kasseskatten. Detta är omvänd fördelningspolitik.
I Ekots lördagsintervju den 29 augusti 2009 sa Anders Borg följande:
"Å ena sidan, om det blir en obligatorisk avgift då måste man börja ta ut den av alla som uppfyller arbetsvillkoret. Det blir naturligtvis en skatt på att börja arbeta. Höga avgifter blir en straffbeskattning på att gå in på arbetsmarknaden och det är inte bra. Och det finns grupper som valt bort de här försäkringarna för att de helt enkelt anser att de inte behöver den och det måste vi ha respekt för."
Vi socialdemokrater har en annan vision för Sverige. Vi kan ge tydliga besked.
-Arbetslöshetsförsäkringen ska vara frivillig och solidariskt finansierad.
-Kostaden för medlemskap i a-kassan ska sänkas till cirka 80kr/mån för alla.
-Ersättningsnivån ska höjas till 80 procent och taket höjs rejält.
-Målet för nästa mandatperiod är att 80 procent ska få 80 procent av sin lön i a-kasseersättning.

Borgerlig budget

I dag presenterade den borgerliga regeringen sitt budgetförslag för 2010. De borgerliga partierna väljer att låna pengar till sina skattesänkningar. Sveriges budgetunderskott är nästa år över 100 miljarder kronor. Detta sker när arbetslösheten ökar. För tredje året i rad skriver regeringen upp prognosen för arbetslösheten. Nivån närmar sig 11%. Allvarligast är dock ungdomsarbetslösheten som är skrämmande höga 30%. Klyftorna ökar i vårt land. Den fjärdedel av befolkningen som har de högsta inkomsterna har fått hälften av de borgerliga skattesänkningarna. Den fjärdedel som har de lägsta inkomsterna har endast fått sex procent av skattesänkningarna.
Regeringens politik har grävt djupa hål i statsfinanserna och hotar jobben i sjukvården, skolan, äldreomsorgen och barnomsorgen. Kommunerna får förvisso 10 miljarder extra i tillskott 2010. Men tillfälliga tillskott ger inga långsiktiga planeringsförutsättningar. Inga besked lämnas om resurser 2011 och 2012. Med regeringens politik ökar arbetslösheten, klyftorna växer och Sverige halkar efter resten av Europa!

Krispolitiska alternativ

Under den rubriken skriver Harald Niklasson i nummer 29 av Aktuellt i Politiken. Han är pensionerad professor i nationalekonomi vid Växjö Universitet. Åter igen får vi ett inlägg som kritiserar regeringens passivitet när det gäller att bekämpa jobbkrisen. Niklasson menar att regeringens industri- och arbetsmarknadspolitik är förbluffande defensiv. Han kritiserar även regeringen för bristande ekonomisk kompensation till landsting och kommuner. Talet från borgerliga företrädare om att satsa och utveckla kvaliten inom välfärdsområdet har naturligtvis ingen trovärdighet när man för en ekonomisk politik som tvingar kommuner som Linköping att spara mer än 200 miljoner 2010 på kommunal kärnverksamhet.

Besked från (m) - inget reformutrymme

Från talarstolen i Almedalen gav Fredrik Reinfeldt besked. "Det finns inte reformutrymme i svensk ekonomi för någonting." Så kan den moderata politiken sammanfattas. Man började den här mandatperioden med att sänka skatter, som naturligtvis krävde finansiering, och försämra trygghetssystemen. Nu är resurserna slut. Verktygslådan är tom när den skulle behövas som bäst. Sverige skulle behöva satsa på miljövänliga investeringar och en kraftfull arbetsmarknadspolitik. Kommuner och landsting behöver ett ekonomiskt handtag för att säkra jobben i välfärden. Men våra skattepengar har gått till att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare. Som en konsekvens växer den borgerliga passiviteten och arbetslösheten stiger!

Intressant ekonomiskt seminarium

"Bortom krisen - tillbaka till jobb och tillväxt". Så var rubriken på det ekonomiska seminarium som studieförbundet Näringsliv och Samhälle arrangerade idag. Man kan väl konstatera att flera av de namnkunniga ekonomerna markerade att återhämtningen kommer att ta flera år. Cicilia Hermansson, Swedbanks chefekonom tog upp behovet att skydda kommuner och landsting. Precis den linjen som vi från kommerna drivit mot regeringen. Per Krusell, professor i ekonomi vid Stockholms Universitet gav stöd för den offentliga sektorn. Han grundade sina sttåndpunkter från mer än 20 år i USA. Den välordnade offentliga sektorn i allmänhet och möjligen vår förskola i synnerhet såg Krusell som viktiga instrument för att ta Sverige ur krisen.
Det känns som om den ideologiska debatten kring den offentliga sektorn har fått nya inslag när de har åsikterna formuleras av ekonomer.
Precis som förra året uppträder Anders Borg som den fackekonom han är. Det är inte speciellt mycket av ekonomisk politik. Man kan ändå konstatera att finansdepartementet beskriver ett tufft 2009 och 2010. Arbetslösheten spås till 10-12 %. Vad Borg inte pratade om var de tuffa sparkrav som nu de flesta kommunerna tvingas hantera och som slår mot den kommunala kärnverksamheten. I Linköping ska den borgerliga majoriteten spara på vuxenutbildning och arbetsmarknadspolitik, samtidigt som Borg på seminariet just ser behovet av en sådan politik.Det går inte ihop.
Borg pratade ingenting om miljövänliga investeringar, så min oro över vad som händer med Ostlänken kvarstår.
Rubrikerna från seminariet kretsar kring Borgs utfall och kritik mot Svenskt Näringsliv och finansministerns beröm till svensk fackföreningsrörelse . En moderat finansminister som gång på gång kommer i öppen konflikt med Näringslivets organisationer är ett intressant inslag i det politiska samtalet.