SKL

SKL:s förhandlingsdelegation har haft sammanträde idag. För ett år sedan så antog Sveriges Kommuner och landsting en strategi för att begränsa beroendet av bemaningsföretag i vården. Det är ett bra innehåll i strategin. Att minska beroendet av bemaningsföretagen har tre övergripande syften. Nyttjande av bemaningsföretag i alltför stor utsträckning har direkt påverkan på patientsäkerheten, arbetsmiljön och utbildningsuppdraget. Det ställdes upp ett nationellt delmål att kostnaderna för bemaningsföretagen ska halveras 2014 i förhållande till 2011. På sammanträdet fick vi en rapport som tyvärr visar att utvecklingen går åt fel håll i hela landet just nu. Kostnaderna ökar i landstingen under det andra kvartalet i år jämfört med det första. Jag tror det är dags att några landsting tillsammans med SKL bestämmer sig för att prioritera den här frågan och bli förebilder i landstingssverige. Jag ser gärna att Östergötland tar en sådan roll.

Åtgärder för ett längre arbetsliv

Förhandlingdelegationen inom SKL har haft sammanträde idag. Med alla avtal på plats kan nu utvecklingsfrågorna få ett större utrymme. På sammanträdet fick vi information om en statlig utredning som analyserat förutsättningarna för en högre pensionsålder. Utgångspunkten för utredningen är att Sverige har fortfarande en de facto normal pensionsålder på 65 år. Antalet arbetande timmar ökar bland äldre, men mycket långsamt. Det är inte långsiktigt hållbart. Det är positivt och ett gott betyg för vårt välfärdsamhälle att vi lever allt längre, men det innebär även att vi behöver arbeta längre. I annat fall blir pensionsnivåerna för låga, försörjningsbördan orimlig och välfärdens finansiering hotas. Allt fler äldre har goda förutsättningar för ett längre arbetsliv. Fler och fler vill också arbeta längre, men möter olika hinder i regelsystem, avtal och i arbetslivet. Det är bra att utredningen analyserar behovet av en förbättrad arbetsmiljö samt behovet av att stärka de äldres möjligheter att bevara och utveckla sin kompetens. Utredningen är också tydlig med att varken ekonomisk teori, forskning och erfarenhet ger något stöd för att personer som fortsätter att arbeta tränger ut yngre från arbetsmarknaden. Det är otidsenligt att välutbildade och friska personer i 60 års åldern permanent lämnar arbetsmarknaden. Jag hoppas verkligen att vi får en bred debatt och diskussion kring denna viktiga utredning.

SKL

Idag har förhandlingsdelegationen inom SKL haft sammanträde. Självklart var huvudpunkten avtalsläget. Det pågår medlingsarbete mellan SKL och Kommunal. Nästa steg för att kunna undvika konflikt är att medlarna om några dagar kan lägga fram ett förslag till avtal som båda parter kan acceptera. Kommunal har varslat om stridsåtgärder från 29 april så varje dag är nu viktig. Det är min förhoppning att det ändå ska gå att undvika konflikt. Arbetet med att få ett annat avtal på plats fortsätter och det är på läkarsidan. Även där står vi en bit ifrån varandra men där arbetar parterna själva utan medling. SKL är en stor arbetsgivarorganisation så våra avtal påverkar samhällsekonomin. Kommunerna och landstingen ska också kunna hantera avtalen. Det är inte ansvarsfullt att teckna avtal på sådana nivåer som innebär förstärkta ekonomiska svårigheter för sektorn.

SKL

Jag har varit i Stockholm några dagar. Bland annat har vi socialdemokrater träffats och diskuterat olika landstingsfrågor. Det är alltid intressant att få en bild över vilka frågor som står på dagordningen hos andra landsting. Det är klart att vi också har en hel del fokus på vår kommande partikongress i april. Jag hoppas att vi får en bra och tydlig debatt kring valfärdsfrågorna på kongressen,med tonvikt på kvalitetsfrågorna. Vi hade ett bra möte med förhandlingsdelegationen. Vi är i uppstarten av avtalrörelsen 2013. Den här gången hoppas jag på längre avtal. SKL arbetar också med projektet "Sveriges viktigaste jobb." Syftet är att visa betydelsen och mångfalden av alla de arbetsuppgifter som finns inom den offentliga sektorn.

Lokal lönebildning

SKL:s förhandlingsdelegation är ute på en nationell turne. Syftet är att träffa förtroendevalda på lokal nivå och diskutera den lokala lönebildningen. Det är viktigt att slå fast att som förtroendevald har man det yttersta ansvaret för hur kommunen, landstinget och regionen uppträder som arbetsgivare. Som arbetsgivarorganisation eftersträvar SKL långa avtal som är sifferlösa. Med sådana avtal följer ökade möjligheter till lokala och regionala bedömningar och prioriteringar. Idag var jag tillsammans med Maria Dahlberg som är SKL:s biträdande förhandlingschef, i Nässjö och träffade ledande tjänstemän och kommunstyrelseordföranden från Jönköpings län för diskussion. Vi har ett långt avtal på skolans område som vi som arbetsgivarorganisation måste värna. 2014 och 2015 är sifferlösa i skolavtalet men det finns kraftiga förväntningar från de lärarfackliga organisationerna på utfallet dessa år. Det går att visa med statistik att lärarkåren halkat efter andra grupper i samhället när det gäller löneutveckling. Jag tror att det mycket viktigt att kommunsektorn har en strategi över hur goda pedagogiska insatser ska belönas. Diskussionen nere i Småland gav mersmak. Det är viktigt att ledande förtroendevalda träffas för att reflektera över ansvaret som arbetsgivare.

Den svenska förhandlingsmodellen

Jag har varit ett par dagar i Stockholm för möte med SKL:s förhandlingsdelegation. Intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting organiserar alla kommuner och landsting i Sverige. På så sätt är vi en stor arbetsgivarorganisation. Jag har genom åren arbetat med en hel del projekt inom personalpolitiken. Därför är det ett roligt uppdrag att den här mandatperioden ha en plats i förhandlingsdelegationen. Den svenska förhandlingsmodellen, där arbetsmarknadens parter tar ansvar för kollektivavtal och lönebildning har visat sig framgångsrik. I den offentliga sektorn har vi förtroendevalda i kommuner och landsting huvudansvaret för arbetsgivarpolitiken. Jag är bekymrad över att inte alla politiska företrädare förstår detta eller inte vill ta sitt ansvar som arbetsgivare. Nu sker uppstarten för avtalsrörelsen 2013. Bland annat ska ett nytt avtal för Läkarförbundet förhandlas fram. Det viktigaste resultatet under 2012 var naturligtvis att vi fick ett långt avtal på plats med de två lärarförbunden. Det skapar förutsättningar för ett nödvändigt utvecklingsarbete inom skolan. Jag är övertygad om att ska skolresultaten förbättras i våra skolor måste en positiv samverkan etableras mellan fack och arbetsgivare på lokal nivå. Förutsättningarna finns för en positiv utveckling. Det ska bli spännande att följa arbetet.

Nytt läraravtal

Under kvällen har beskedet kommit. Medlarnas slutbud gällande ett nytt läraravtal accepteras av parterna. Som medlem i SKL:s förhandlingsdelegation tycker jag att det är skönt att avtalet är på plats. Avtalet garanterar 4,2% i löneökning första året. Det är högre än något annat avtal. Jag hoppas att det fleråriga avtalet också kan ligga till grund för arbetet med att utveckla skolan och dess resultat. Som i alla förhandlingar har parterna fått kompromissa. Det finns säkert enskilda kommuner som kan tycka att avtalet ligger högt samtidigt som de flesta har uppfattningen att det är fullt rimligt att lärarkåren får ett bättre utfall än övriga arbetsmarknad.

SKL möte

Sveriges Kommuner och Landsting har sin stora ordförandedag imorgon. I princip alla kommuner och landsting är representerade på mötet. Ett tema som ska diskuteras är avtalsrörelsen. Tunga och viktiga avtal är på plats inom sektorn - lärarna återstår. Då jag är en av sex socialdemokratiska ledamöter i SKL:s förhandlingsdelegation så tycker jag det är bra att vi uppmärksammar arbetsgivarpolitiken. Nu ska avtalen vårdas på lokal och regional nivå. Vi har haft en debatt i vårt landsting där jag tycker att den nuvarande politiska ledningen inte tar tillräckligt ansvar som arbetsgivare. Det ska bli intressant att lyssna på Annika Strandhäll som är ordförande för Vision och Claes Stråth, generaldirektör för Medlingsinstitutet som ska reflektera över den svenska förhandlingsmodellen.

Den statliga röran

Under många år har vi förtroendevalda som arbetar på lokal och regional nivå reagerat på den oreda som funnits kring den statliga myndighetsstrukturen. Lite förenklat kan man beskriva den som att varje myndighet har sin organisation på den regionala nivån. Den negativa konsekvensen blir uppenbar då viktiga frågor kräver samarbete på just regional och lokal nivå. Därför är Mats Sjöstrands utredning så viktig. Han ska inte bara arbeta med den regionala frågan utifrån län utan också komma med förslag på en myndighetsstruktur på regional nivå. Under torsdagen ska just den frågan diskuteras på SKL. Det ska bli mycket intressant att se om vi möjligen har större enighet vad gäller myndighetsorganisationen än vad vi just nu har i bildandet av större regioner.

Sämre än väntat för 2012

Nu kommer signaler att SKL kommer att revidera ner sin ekonomiska prognos för 2012 när den kommer i mitten av december. Det kan bli riktigt besvärligt för Landstinget. Den borgerliga finansplanen är antagen av landstingsfullmäktige. Allt pekar på att det inte kommer att finnas resurser för den planerade verksamheten nästa år. Vårt förslag om en skattehöjning har ju avvisats av de borgerliga partierna och vrinnevilistan. Nu måste de själva bestämma färdväg. Antingen behålla satsningen på ny verksamhet som till stora delar antagligen måste finansieras med besparingar på annat håll eller minska på nya satsningar. Vi får väl se hur svaret blir.

SKL möten

Jag har förtroendet att vara med i SKL:s förhandlingsdelegation. Ett mycket intressant uppdrag. Det betyder också att det blir en del resande till Stockholm, där Sveriges Kommuner och Landsting har sin organisation. Träffarna i Stockholm är också ett sätt att bygga kontaktnät med andra förtroendevalda runt om i landet. SKL har också en oerhört kompetent tjänstemannaorganisation. Vi i (s) gruppen i förhandlingsdelegationen kommer också att arbeta med partiets medarbetarpolitik. Idag har vi träffat Eva Fagerberg som är kanslichef hos Offentliganställdas Förhandlingsråd. Det är 14 fackliga organisationer inom den offentliga sektorn som är medlemmar i OFR. Vi diskuterade bland annat chefsrollen och ledarskapsfrågor med Eva. En annan fråga vi behandlade var naturligtvis betydelsen av tydlighet och långsiktighet från den politiska nivån i kommuner och landsting.Det är min bestämda uppfattning att vi måste bli mycket bättre på att lokalt och regionalt ta ansvar för en personalpolitik som skapar förtroende och framtidstro.

SKL

Det har varit sammanträdesdag för SKL:s alla beredningar och delegationer idag. Själv har jag haft sammanträde med förhandlingsdelegationen. Vårt jobb kommer att öka under nästa år då nya avtal ska formas inom den offentliga sektorn.
Självklart är dagarna i Stockholm också ett sätt att bygga nätverk och ta till sig ny information. SKL som organisation har för någon vecka sedan kommit med en ny ekonomisk prognos för 2012. Den är oerhört viktig för kommuner och landsting som bygger mycket av det lokala ekonomiska arbetet på just underlag från SKL. Sveriges kommuner och landsting gör bedömningen att tillväxten i Sverige stannar på blygsamma 1,8 % under 2012. Det är mer än vad regeringen själva har som prognos. Regeringen tror att tillväxten stannar på 1,3% nästa år. Alla som arbetar med ekonomiska prognoser tror att tillväxten ökar 2013 och 2014, samtidigt som osäkerheten är stor. Mycket av nuvarande bedömningar om svensk ekonomi bygger på att Europa klarar av skuldkrisen och att situationen för bankerna kan kontrolleras.
För landstinget i Östergötland innebär det här att vi har ett långsiktigt finansieringsbehov fram till 2014/2015 på minst 500 miljoner kronor. Vi måste arbeta långsiktigt och ansvarsfullt för att klara vårdens innehåll. Att nuvarande borgerliga ledning tillåter att vården får drivas med kraftiga underskott försämrar den långsiktiga ekonomin på ett allvarligt sätt.

Stimulerande uppdrag

Som ett resultat av SKL:s valkonferens får jag möjligheter att arbeta i förhandlingsdelegationen. Det är sex socialdemokrater som är med i delegationen och jag är invald som ersättare. Det ska bli mycket stimulerande att arbeta med medarbetarfrågor på nationell nivå. En prioriterad fråga är att utveckla den offenliga sektorn som föredöme som arbetsgivare. Men vi har en lång väg framför oss. En personalenkät inom landstinget i Östergötland visar att alldeles för många medarbetare ger landstinget ett lågt betyg som arbetsgivare. Det är tråkigt att den borgerliga landstingsledningen röstade ner vår motion om mönsterarbetsplatser.

SKL kongress

Det har varit mycket Stockholm ett tag nu. Idag har Sveriges Kommuner och Landsting genomfört sin valkonferens. Vi har valt ny styrelse, där Anders Knape(m) fortsätter som ordförande och Lena Micko ingår i arbetsutskottet. Vi behöver en stark intresseorganisation som slår vakt om den kommunala självstyrelsen och bevakar viktiga frågor. Anders Borg gästade den ordförandedag som ordnades i samband med valkonferensen. Jag har lyssnat live på Borg ett antal gånger och det finns ett drag att det för varje gång blir mer och mer arrogant - utan tvekan signalerar Borg att det är han som vet bäst. Jag är övertygad om att det kommer en dag då Borg kommer att få problem med den attityden. På en punkt är han skrattretande tydlig - det blir ingen satsning på höghastighetståg i Sverige så länge Borg är minister!

Igång igen

Efter några veckors välbehövlig ledighet från skrivandet kör jag igång min blogg igen. Jag har också nu formellt tillträtt som 2:e vice ordförande i landstingsstyrelsen. SKL (Sveriges Kommuner- och Landsting) har kongress den 30 mars).Rösterna räknas som bäst men allt pekar på ett maktskifte. De rödgröna partierna har tillsammans med några regionala sjukvårdspartier en knapp majoritet. Jag skulle önska att den framgången inom kommun och landstingssektorn tas med när man bedömer socialdemokratins framtid.

Regionfrågan

Styrelsen i det regionala marknadsbolaget träffas under torsdagen och fredagen för att arbeta med viktiga framtidsfrågor. Allt från tillväxtfrågor för regionen till det pågående varumärkesarbetet. Vi kommer också att diskutera regionfrågan.

Sveriges Kommuner och landsting har tagit ett viktigt initiativ och bjudit in till en överläggning den 20 november. Regeringen har givit ett tydligt besked. Man tänker inte att själva lägga förslag om hur indelningen i regionkommuner ska se ut. Utifrån det beskedet agerar nu SKL. SKL markerar att landets landsting och regioner bör ha samma institutionella förutsättningar att ta ansvar för den regionala utvecklingen. SKL anser också att statliga myndigheter med uppgifter av strategisk betydelse för tillväxt och utveckling behöver ha en gemensam indelning som överensstämmer med den regionkommunala indelningen.
SKL har tidigare i år skrivit till regeringen och begärt att den klargör att en ny indelning ska vara genomförd i hela landet från
2015. Skrivelsen har dock inte besvarats. Det är därför nödvändigt att kommun- och landstingssektorn själva tar ansvar för att arbetet kan bedrivas efter en gemensam tidtabell.
För Östergötlands del är SKL:s agerande mycket viktigt. Trots den stora politiska enighet vi har och har haft under många år i Östergötland har det hänt för lite. Inte minst gäller det samtalen med våra grannar. Den här interna enigheten är inte så mycket värt om ingen vill kroka arm med oss och bilda en slagkraftig region.

Framtidens utmaningar

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en rapport kring välfärdens långsiktiga finansiering. Passande nog har rapporten rubriken "Framtidens utmaningar". Mest uppmärksamhet har rapporten fått kring resonemanget om gapet mellan behov och resurser år 2035 som motsvarar 13 kronor i kommunalskatt. Och visst kan man fundera på värdet av framskrivning av långa tidsserier. Inte kommer kommunalskatten att ha ökat med 13 kr till år 2035. Däremot har den offentliga sektorn ett rejält finansieringsbehov framför sig. Om drygt ett decennium står den offentliga sektorn inför betydande utmaningar. Då börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå den vårdkrävande åldern 85+, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension. Dessutom ökar den arbetsföra delen av befolkningen endat marginellt. Detta påverkar såväl kostnader som intäkter. Alla förtroendevalda måste vara förberedda på att det kommer att krävas hårdare prioriteringar i framtiden. Välfärden ska nå alla. Framtidsdebatten måste kretsa kring hur vårt framtida samhälle och vår välfärdstat ska se ut? Inom hälso-och sjukvården finns tre bärande etiska principer som bör ligga till grund för alla prioriteringar: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället), behovs- och solidaritetsprincipen (resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven) samt kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas)
Jag ser fram emot en debatt och diskussion om välfärdens finansiering.

EU:s vattendirektiv

Presidiet för SKL, med Anders Knape (m) och Ilmar Reepalu (s) i spetsen , har idag tillsammans med Lars-Göran Pettersson, ordförande för LRF tagit upp frågan om EU:s vattendirektiv i en mycket läsvärd artikel i Svenska Dagbladet.
2015 ska alla vatten i Europa ha uppnått god ekologisk och kemisk status. I Sverige beslöt därför riksdagen år 2004 att inrätta fem regionala vattenmyndigheter som ansvarar för att EU:s ramdirektiv för vatten genomförs i landet.
Problemet nu är att det förslag som just nu remissbehandlas är okonkret och dyrt. Denårliga kostnaden beräknas till 1,5-3 miljarder kr årligen under 20 år. Förslaget kommer såväl för kommuner som enskilda företagare att innebära onödig byråkrati, oklar ansvarsfördelning och beslutsgång samt orimliga kostnader - utan att veta om vattnet blir bättre nu och på längre sikt.
Läs hela artikeln här:
http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/

Vart tog finansieringsprincipen vägen?

Sedan länge finns det en princip mellan staten på den ena sidan och kommuner,regioner och landsting på den andra sidan som lite förenklat kan beskrivas som om staten fattar beslut som innebär kostnader för den andra parten är det också staten som skall stå för finansieringen.
Med stigande förvåning tar jag del av uppgifterna att det är de svenska landstingen som ska stå för kostnaderna för den planerade massvaccineringen mot svininfluensan. Kostnaden är beräknad till 50 miljoner för Östergötlands del och totalt i hela landet är kostnaden mer än två miljarder. Det kan inte vara en rimlig fördelning att landstingen står för kostnaderna och staten tar vinsterna genom färre sjukskrivningar. Det är bara att hoppas att den borgerliga regeringen lyssnar på den lokala nivåns företrädare.