Misslyckad borgerlig politik

Idag har den borgerliga regeringen presenterat sin budget. Det är en budget som inte ger svar på frågorna hur skolresultaten ska förbättras och hur arbetslösheten ska pressas tillbaka. Idag är ungefär 400 000 personer arbetslösa i Sverige. Ungdomsarbetslösheten har bitit sig fast på en hög nivå. Antalet långtidsarbetslösa har nästan tredubblats under regeringens tid vid makten. Kunskapsresultaten i skolan har fallit sju år i rad. I ett läge där de offentliga finanserna går med underskott och och vi behöver satsa på skolan, omsorgen och vården, då väljer moderaterna och de övriga borgerliga partierna att låna till skattesänkningar. Man bryter mot egna uppställda budgetregler och man tar inte ansvar för en långsiktig hållbar ekonomi. Efter sju år med borgerlig regering är arbetslösheten högre, skolresultaten lägre och välfärden brister. Det tycks dock inte bekomma den borgerliga regeringen som fortsätter att prioritera skattesänkningar framför kvaliten inom välfärden.

Aftonbladet

Läs gärna dagens ledare i Aftonbladet. Det är Karin Pettersson som levererar en tydlig och genomtänkt kritik riktad mot Anders Borg och den borgerliga regeringens förda ekonomiska politik. Det är en kritik jag delar. Regeringens politik hänger inte längre ihop. Det är alldeles uppenbart att ytterligare jobbskatteavdrag inte påverkar sysselsättningen. Så här skriver hon: "Bland ekonomer finns det i dag knappast någon som anser att ytterligare jobbskatteavdrag är det bästa sättet för att skapa fler jobb. Istället borde Sverige satsa på utbildningssystemet, på infrastrukturen och bostadsbyggande..." Verkligheten har blivit moderaternas värsta fiende. Vi behöver satsa på vår gemensamma välfärd inte minst på skola, vård och omsorg. Då behövs en stabil och ansvarsfull finansiering över tid. Något som inte den moderatledda regeringen mäktar med, då de prioriterar helt andra saker.

Endast det bästa är gott nog!

Den legendariska socialdemokratiska socialministern Gustav Möller myntade på sin tid ett bevingat uttryck; "Endast det bästa är gott nog åt folket." Meningen fångar verkligen kärnan i en socialdemokratisk välfärdspolitik. Även idag håller meningen! Det är självklart att vi ska ha bra skolor, en bra äldreomsorg och en hälso- och sjukvård av högsta klass. Ingen människa ska behöva välja bort dålig verksamhet, som finansierar sin verksamhet genom skattepengar. Därför är frågan om kvaliteten inom välfärden så viktig för oss. På den senaste partikongressen presenterade vi socialdemokrater förslaget om långsiktiga kvalitetsplaner för bland annat äldreomsorgen. Vi vill införa ett patientkontrakt som omfattar alla delar av hälso- och sjukvården. I kontraktet ska det finnas en tidsplan för remisser och eventuella behandlingar. Patientens ställning och delaktighet i vården ska stärkas. Vi har också presenterat en politik som syftar till att motverka att vinstintresset sätts före kvaliteten i välfärden. Den främsta kvalitetsfaktorn är personalen och dess kompetens. Därför ska det ställas krav på bemaning, personalkostnader eller andra kvalitetsrelaterade kostnader i välfärden, så att de inte kan vara väsentligen lägre i privata verksamheter än i motsvarande kommunal och landstingskommunal verksamhet.

Tydligt besked från Kommunal

Kommunals ordförande, Anneli Nordström är tydlig i en intervju i Dagens Samhälle: "Jag tror inte på non profit. Hur man än vänder och vrider på det så behöver alla verksamheter, oavsett hur de drivs, gå med ett visst överskott för att utvecklas.Och jag tror också att det i viss utsträckning behövs vinster. Nordström hänvisar vidare till Kommunals kongressbeslut och plattform som utgår ifrån att alla verksamheter behöver gå med vinst för att fungera och utvecklas. Det är bara att instämma i Anneli Nordströms och kommunals linje. Det är kvalitén som är det viktigaste, inte driftformen. Och säger vi ja till privata alternativ, vilket vi har kongressbeslut på att göra, inom välfärdssektorn är det en återvändsgräns att försöka förbjuda företag att gå med vinst. Tydligheten från Kommunal är bra!

Framtidens utmaningar

Sveriges kommuner och Landsting (SKL) har publicerat en rapport kring välfärdens långsiktiga finansiering. Passande nog har rapporten rubriken "Framtidens utmaningar". Mest uppmärksamhet har rapporten fått kring resonemanget om gapet mellan behov och resurser år 2035 som motsvarar 13 kronor i kommunalskatt. Och visst kan man fundera på värdet av framskrivning av långa tidsserier. Inte kommer kommunalskatten att ha ökat med 13 kr till år 2035. Däremot har den offentliga sektorn ett rejält finansieringsbehov framför sig. Om drygt ett decennium står den offentliga sektorn inför betydande utmaningar. Då börjar effekterna av antalet äldre ta fart, dels i form av att fyrtiotalisterna börjar nå den vårdkrävande åldern 85+, dels genom att sextiotalisterna börjar gå i pension. Dessutom ökar den arbetsföra delen av befolkningen endat marginellt. Detta påverkar såväl kostnader som intäkter. Alla förtroendevalda måste vara förberedda på att det kommer att krävas hårdare prioriteringar i framtiden. Välfärden ska nå alla. Framtidsdebatten måste kretsa kring hur vårt framtida samhälle och vår välfärdstat ska se ut? Inom hälso-och sjukvården finns tre bärande etiska principer som bör ligga till grund för alla prioriteringar: människovärdesprincipen (alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället), behovs- och solidaritetsprincipen (resurserna bör satsas på den människa eller verksamhet som har de största behoven) samt kostnadseffektivitetsprincipen (vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i förbättrad hälsa och förhöjd livskvalitet eftersträvas)
Jag ser fram emot en debatt och diskussion om välfärdens finansiering.

Rödgrön satsning på välfärden

Med dagens besked om den rödgröna långsiktiga satsningen på välfärden genom nya resurser till kommuner och landsting så ökar skillnaderna i politiken. Vi socialdemokrater i samverkan med miljöpartiet och vänsterpartiet presenterar en gemensam politik där vi vill investera i en utveckling som bygger både samhället och individen friare. För det behöver vi starka offentliga finanser. Välfärden måste sättas före nya stora skattesänkningar. Under en tvåårsperiod tillför vi rödgröna 12 miljarder kronor mer än de borgerliga partierna till välfärden i landsting och kommuner. För landstinget i Östergötland innebär det ett välbehövligt tillskott på 123 miljoner kronor. Motala kommun tillförs 28 miljoner, Norrköping får 87 milj och Linköpings kommun tillförs 98 nya miljoner för att ge några exempel.
Den borgerliga regeringens hantering av frågan om statsbidraget till kommunerna och landsting har förämrat möjligheterna att planera personalförsörjningen. Alla de som arbetar i skolan, omsorgen och sjukvården är värda bättre behandling.
Regeringens politik de senaste åren har byggt på idén att ökade klyftor skapar jobb. Det är den tanken som är förklaringen till att regeringen lånar till skattesänkningar, avvecklar arbetsmarknadspolitiken och prioriterar bort investeringar i välfärden.
Vi socialdemokrater lämnade över regeringsmakten 2006 med 70 miljarder i överskott i statens finanser. Den moderatledda regeringen redovisar nu ett underskott med 70 miljarder. En situation som hotar välfärdens kvalitet. Sverige måste tillbaka till starka offentliga finanser.
Valet om några månader är ett vägval. Det handlar om vilken färdriktning vi ska ta tillsammans. Då ställs vår gemensamma rödgröna politik för fler jobb och en starkare välfärd mot moderaternas politik med stora skattesänkningar och ökade klyftor.

Borg ger besked!

Så har då den moderata finansministern Anders Borg lämnat besked. De extra statsbidrag som kommuner och landsting erhöll 2010 var just engångsbelopp. Ett viktigt besked som tydliggör skillnaden mellan blocken. Vi på den rödgröna sidan har tidigt talat om att vi vill öka statsbidragen till kommuner och landsting permanent. Den borgerliga regeringen satsar på sänkta skatter för lånade pengar. Tydligare kan inte politikens skillnader visas.
För landstingets del är läget kritiskt. Under flera år har den sittande borgerliga majoriteten ställt sig bakom olika ekonomiska styrdokument som alla är entydiga. Fattade ekonomiska beslut måste få genomslag och besparingar måste verkställas. Och inget sker - effekten utebli nästan helt. I ett sådant ekonomiskt läge för verksamheten inom hälso- och sjukvården så kommer varje krona i statsbidrag att vara välkommet!

Pålästa gymnasieungdomar

Under dagen har jag haft besök av en grupp gymnasieungdomar som i sitt skolarbete har haft till uppgift att arbeta med svensk sjukvårdspolitik. Det är alltid trevligt att samtala med pålästa ungdomar. Vi diskuterade många centrala frågor - allt från landstingets dåliga ekonomi här i Östergötland till sjukvårdens organisering. Det som slog mig var vilket stöd en generell skattefinansierad välfärdssektor hade hos ungdomarna.
Med tanke på de tydliga besked som vår nyss avslutade partikongress gav inom välfärdspolitikens område, är jag övertygad om att vi socialdemokrater kan formulera en slagkraftig, framtidsinriktad politik för hälso-och sjukvården och de övriga sektorerna i vår välfärd

debatt kring välfärden hos SSR

Det är märklig upplevelse att debattera välfärdsfrågor och socialpolitik med borgerliga företrädare. Just nu går det inte en dag utan att vi får ny kunskap och nya exempel på människor som far illa i dagens samhälle. Arbetslösheten stiger, antalet människor som är beroende av försörjningsstöd ökar och konsekvenserna av sänkta sjukförsäkringsnivåer är stora på individnivå. Det är en verklighet som borgerliga politiker tycks blunda för. Analysen och budskapet i 2006 års valrörelse vill man inte kännas vid. Det här mönstret fanns mycket tydligt i en debatt som Akademikerförbundet SSR ordnade i kväll kring välfärdsfrågorna. Den borgerliga majoriteten i Linköping representerades av Jan-Willy Andersson (kd). Det borgerliga mantrat om att vi får fler jobb i landet om vi sänker skatten upprepades. Det sägs samtidigt som vi möts av rubrikerna i tidningarna "de sjuka får betala...". Den borgerliga politiken innebär att klyftorna ökar i samhället och att välfärden försvagas.
I debatten presenterade jag ett antal punkter som vi socialdemokrater har lagt eller kommer att lägga som förslag:
- Kraftfull satsning på vuxenutbildning, kompetensutveckling och arbetsmarknadsåtgärder.
-Stadsdelsutveckling. Vår budget innehåller en konkret politik för Skäggetorp, Berga och Ryd.
-Det är ett bra förslag med praktikplatser inom de kommunala bolagen. Men se till att det blir konkret resultat och inte bara tomma platser.
-Inom landstinget kommer vi att föreslå ökade resurser till missbruksvården, vården av äldre och till barn och ungdomar med psykisk ohälsa.
-Satsa på elevvården i våra skolor. Vi behöver fler kuratorer, psykologer och skolsköterskor, inte färre! Finansiera gärna detta genom att ta bort det kommunala vårdadsbidraget.
-En framåtsyftande personalpolitik. Justnu tvingas de fackliga organisationerna till en försvarkamp av en timmes hälsotid. Jag förstår den kampen. I ett läge där stora besparingar ska genomföras och sjukskrivningstalen tenderar att svagt öka i kommunen är det här fel signal.